Del 2 en obekväm sanning

DEL 2 en obekväm sanning.

2 kanariefåglar i en grotta det menas med att förr i tiden när man jobbade i grottor så fans det fåglar i i grottorna som satt och sjöng och när man inte kunde höra dom sjung eller när dom slutade att sjunga så fattade man att dom var döda. Dom dog för att det var för mycket giftiga gaser och koldioxid. När det var för mycket utav dom gaserna så dog dom kanariefåglarna och då fick dom som jobbade där gå upp för dem fattade att det var för mycket gaser. 
Isbjörnarna dog ut för att när det blev varmare så smälte isen och när isbjörnarna hittade små isbitar ute i havet och när dom skulle ta upp tassen så att den kunde ta sig upp så gick isbitarna sönder så att dom delades på mitten. Den närmaste isen som var hållbar fans på minst 95 km. När isbjörnarna simmade dit så på vägen så blev dom för trötta så att när dom inte orkar mer så gav dom upp och då drunknade dom. 
När solen skiner på jorden så blir det varm men eftersom det är för mycket koldioxid på jorden så stannar solstrålarna kvar, dom studsar inte ut igen. Men eftersom inte solstrålarna studsar ut igen så stannar dom kvar och då blir det varmare, det kommer mer solstrålar hela tiden och det gör att det blir varmare hela tiden eftersom att dom inte studsar ut i rymden igen.